Jag vet att man inte ska döma en klass och en skola för fort men jag känner mig så besviken, ledsen och nästan deprimerad. Fy f@|#% säger jag bara.

 

Jag har fått höra av typ alla att gymnasiet är mycket bättre än högstadiet, att man får en massa nya kompisar som man får kvar resten av livet och sånt. Jo tjena!

 

Jag har varit så extremt orolig och nervös inför det här, och sen få veta att allt det man varit orolig för, händer på riktigt. Det var värre än när jag gick på lågstadiet. Det enda som är bra är att jag verkar ha en bra mentor men vette f&@;/ om jag klarar av att gå gymnasiet, i alla fall på den skola jag går på nu. Det börjar inte bra om jag är tvungen att stanna hemma från skolan andra dagen i ettan. Men jag måste, för jag klarar inte av det just nu. Det enda jag kan göra nu är att se en massa avsnitt av "Vänner", läsa böcker, spela och lyssna på musik så jag glömmer det verkliga livet för en stund.