I'm falling to pieces
allt är så svårt nu. Jag har inte en enda okonplicerad relation med någon. Jag känner mig orolig och nervös inför allting. Att bara ta bussen på morgonen, känns så himla jobbigt.
Vet inte hur jag ska klara av varken skolan eller praktiken.
Jag längtar så j'vla mycket efter ångestfria dagar och nätter. Tror aldrig jag har haft så mycket mardrömmar i hela mitt liv som jag har haft de senaste månaderna.
Att vara människa är det svåraste som finns i hela världen.
