Livskunskap för aspies
Idag har jag haft livskunskap för andra gången i min nya klass. Asså, oj vad jag gillar de lektionerna! Min favoritlärare undervisar i det ämnet. På lektionerna så pratar vi alltid om AS och vad det innebär med att vi har det, vilka nackdelar och fördelar det finns och hur man kan hantera sina svårigheter med AS i livet.
Min lärare har gått kurser, föreläsningar och typ forskat om AS i ca 30 år så han. Och så har även hans dotter AS så han har massor av kunskap om erfarenhet i ämnet.
Jag har aldrig varit med om förut att jag har träffat någon tidigare som kan så mycket om hur jag själv (och alla andra i min klass) funkar och att vi kan prata så öppet om det alla i en grupp. Sitta och diskutera om hur vi funkar, att alla är delaktiga i samtalen, att alla känner igen sig i det min lärare tar upp. Att man inte känner sig udda, utanför och ensam.
Jag är verkligen glad över att de nya livskunskapslektionerna är så himla bra! Man lär sig jättemycket och det är väldigt intressant att veta hur andra känner och tycker om det.
Har skrivit det många gånger redan men jag kan inte sluta säga det; jag är bara sååå glad över att jag har börjat i en så bra klass! ♥
Jag hoppas att alla ni andra barn och ungdomar som har asperger också får chansen att gå i en sån här bra asp-klass som jag har.
Kramar till alla från Lilla Flo! :)
Är så glad! :)
Hejsan. Dags för en liten update nu tycker jag! Som jag har skrivit tidigare så skulle jag ju börja på en ny skola. I en ny aspergerklass alltså. Och jag måste bara säga att jag är sååååå glad att jag har bytt skola. Jag trodde att hela min högstadietid var förstörd på grund av min förra skola, men det är den verkligen inte.
Jag börjar nästan gråta av glädje när jag tänker på allt med nya skolan. Det är världens bästa lärare, bra schema, bra skolmat, snälla klasskompisar ja allt är bra! Har redan blivit jättebra kompis med den enda tjejen förutom jag i min klass, det känns redan som vi har känt varandra i flera veckor eller månader! Och minst tre stycken till i min klass kan jag tänka mig att bli bra kompis med.
En av de killarna är jättesöt! Ända sen första skoldagen så har han kollat på mig typ hela tiden och suttit sig bredvid mig och när vi gick på promanad så gick han bredvid mig. Jag är också lite nyfiken på honom med, men båda vi är så blyga så ingen törs typ säga nåt. Jag har småpratat lite med honom om typ skoljobb och så men aldrig pratat om typ oss själva. Skulle verkligen vilja prata, men jag törs verkligen inte! Och vad ska man säga? Men för hoppningsvis så känns det kanske lite lättare att prata med honom om nån vecka eller så.
Nu känns det nästan roligt att gå till skolan! Det trodde jag ALDRIG att det skulle göra. Är verkligen så otroligt glad att jag bytte till den här skolan, så sjukt mycket bättre den är.
Det enda som känns jättejobbigt just nu är att jag och E (tjejen i min klass) ska gå ut till vanliga klassen i morgon på spanskalektionen, med 25 elever i! Är jätterädd att det kommer att de kommer att vara högljudda och sånt. Är också rädd för att det ska va mycket "dryga fjortisar" som bedömer en utifrån att vi går i spec-klass och kolla konstigt på en och så... Men det känns skönt i alla fall att en av mina lärare följer med och att E också ska ha samma lektion. Om jag hade varit ensam hade det varit ännu jobbigare. Men det går nog säkert bra! (Hoppas jag..)
Var bara tvungen att lägga upp denna supervackra bild som en fin avslutning! ♥
Jag börjar nästan gråta av glädje när jag tänker på allt med nya skolan. Det är världens bästa lärare, bra schema, bra skolmat, snälla klasskompisar ja allt är bra! Har redan blivit jättebra kompis med den enda tjejen förutom jag i min klass, det känns redan som vi har känt varandra i flera veckor eller månader! Och minst tre stycken till i min klass kan jag tänka mig att bli bra kompis med.
En av de killarna är jättesöt! Ända sen första skoldagen så har han kollat på mig typ hela tiden och suttit sig bredvid mig och när vi gick på promanad så gick han bredvid mig. Jag är också lite nyfiken på honom med, men båda vi är så blyga så ingen törs typ säga nåt. Jag har småpratat lite med honom om typ skoljobb och så men aldrig pratat om typ oss själva. Skulle verkligen vilja prata, men jag törs verkligen inte! Och vad ska man säga? Men för hoppningsvis så känns det kanske lite lättare att prata med honom om nån vecka eller så.
Nu känns det nästan roligt att gå till skolan! Det trodde jag ALDRIG att det skulle göra. Är verkligen så otroligt glad att jag bytte till den här skolan, så sjukt mycket bättre den är.
Det enda som känns jättejobbigt just nu är att jag och E (tjejen i min klass) ska gå ut till vanliga klassen i morgon på spanskalektionen, med 25 elever i! Är jätterädd att det kommer att de kommer att vara högljudda och sånt. Är också rädd för att det ska va mycket "dryga fjortisar" som bedömer en utifrån att vi går i spec-klass och kolla konstigt på en och så... Men det känns skönt i alla fall att en av mina lärare följer med och att E också ska ha samma lektion. Om jag hade varit ensam hade det varit ännu jobbigare. Men det går nog säkert bra! (Hoppas jag..)
Var bara tvungen att lägga upp denna supervackra bild som en fin avslutning! ♥
Ben X
Ben är en tonårskille med aspergers syndrom, som ofta blir mobbad i skolan. För att undkomma sin bistra verklighet vänder han sig till en virtuell värld genom att spela ett online-spel, Archlord. I spelet är han en självsäker och modig hjälte som slåss med sin följeslagare Scarlite, som kan hela honom.
Den här filmen är väldigt väldigt hemsk och jobbig, men oj så bra! En av de mest berörande filmer jag har sett. Och den har ett jättebra slut också. Jag rekommenderar filmen till alla över 13 år. Detta är verkligen en film man måste se innan man dör!
Den här filmen är väldigt väldigt hemsk och jobbig, men oj så bra! En av de mest berörande filmer jag har sett. Och den har ett jättebra slut också. Jag rekommenderar filmen till alla över 13 år. Detta är verkligen en film man måste se innan man dör!
Övernaturligt
Sedan några år tillbaka så har jag varit väldigt intresserad av övernaturliga saker. Alltså typ andar och sånt som är omkring oss som de flesta inte ser. Men som ändå finns där (enligt mig i alla fall).
Jag älskar program som Det okända, Ghost Whisperer, Mannen som talar med andar, Lisa Williams: Life Among The Dead m.m. för att det är så otroligt häftigt och intressant.
Jag tycker det verkligen är så fascinerande. Såklart även lite skrämmande också men mest intressant. Själv så tror jag verkligen på "spöken". Att det finns själar och andar som finns överallt runt omkring oss.
Men jag är egentligen väldigt lättskrämd och tycker att det är jätteläskigt att tänka på sånt här när jag ska sova till exempel. Så i sånna situationer är jag livrädd för övernaturligt! Men trots att jag är rädd för det så skulle jag vilja se, uppleva, känna eller höra nånting från den andra sidan.
Min mamma har några vänner som upplever väldigt tydligt saker från andevärlden. De känner lukter, ser bilder, hör röster och kan även se de som människor ibland.
En av hennes vänninor har mist sitt barn, som bara blev 5 dagar gammal. Och dog själv i samband med förslossningen, men vaknade sedan till liv en kort stund efter, med hjälp från läkare. Efter det så har hon fått jättemycket andliga och övernaturliga upplevelser. Hon kan till exempel prata med sin döde son. Och hennes andra son, som är 5 år, kan också få kontakt med hennes döda son. Hon kan även komminucera med sin man genom tankar ibland. Båda av vänninorna kan även se auror runt folk, se vad folk utstrålar för känslor och humör.
Det låter nog helt obegripligt och konstigt i de flestas öron, men jag tror verkligen på det här och tycker det är så häftigt! Någon gång, om några år kanske då jag känner mig redo, så ska jag bestämma mig för att ta kontakt med andevärlden.
Men nu undrar jag, vad tycker ni om sånt här? Tror ni att det finns andar runt omkring oss eller är det bara struntprat?
Jag älskar program som Det okända, Ghost Whisperer, Mannen som talar med andar, Lisa Williams: Life Among The Dead m.m. för att det är så otroligt häftigt och intressant.
Jag tycker det verkligen är så fascinerande. Såklart även lite skrämmande också men mest intressant. Själv så tror jag verkligen på "spöken". Att det finns själar och andar som finns överallt runt omkring oss.
Men jag är egentligen väldigt lättskrämd och tycker att det är jätteläskigt att tänka på sånt här när jag ska sova till exempel. Så i sånna situationer är jag livrädd för övernaturligt! Men trots att jag är rädd för det så skulle jag vilja se, uppleva, känna eller höra nånting från den andra sidan.
Min mamma har några vänner som upplever väldigt tydligt saker från andevärlden. De känner lukter, ser bilder, hör röster och kan även se de som människor ibland.
En av hennes vänninor har mist sitt barn, som bara blev 5 dagar gammal. Och dog själv i samband med förslossningen, men vaknade sedan till liv en kort stund efter, med hjälp från läkare. Efter det så har hon fått jättemycket andliga och övernaturliga upplevelser. Hon kan till exempel prata med sin döde son. Och hennes andra son, som är 5 år, kan också få kontakt med hennes döda son. Hon kan även komminucera med sin man genom tankar ibland. Båda av vänninorna kan även se auror runt folk, se vad folk utstrålar för känslor och humör.
Det låter nog helt obegripligt och konstigt i de flestas öron, men jag tror verkligen på det här och tycker det är så häftigt! Någon gång, om några år kanske då jag känner mig redo, så ska jag bestämma mig för att ta kontakt med andevärlden.
Men nu undrar jag, vad tycker ni om sånt här? Tror ni att det finns andar runt omkring oss eller är det bara struntprat?
Långtråkig torsdag
Tjabba tjena hållå! Det var ett tag sen jag bloggade nu, men det var för att jag for till stugan med min pappas familj i en vecka och sen så har jag bara inte orkat förrns nu. Har haft det jättetrevligt verkligen! Har mest bara varit i stugan och solat och läst Twilight-böckerna (dom är så gaaaaalet bra!) och bara tagit det lugnt. Men vi for även och badade vid havet några gånger och så for jag in till stan och shoppade lite en dag också.
Men idag har jag inte gjort mycket. Var tvungen att gå upp halv nio (somnade vid 02-tiden...) för att jag skulle fara och "hälsa på" min nya skola. Dryyygt! Men det gick bra på nya skolan och lärarna var så snälla och gulliga. Jag tror verkligen att jag kommer att trivas superbra! :D
Jag tycker verkligen att det är svårt att komma på nåt att göra ensam hemma, en dag med tråkigt väder ute. Det blir alltid att man bara sitter vid datorn hela tiden...
Men, jag skulle ju iof kunna baka nåt gott till efterrätt. Ja, det gör jag! Jag tror att jag ska baka kladdkaka med kokos i, det är supermumsigt.
Eller dessa supergoda cupcakes kanske? De gjorde jag förra året inför ett födelsedagskalas. Det är muffins med Färskost och vitchoklad-frosting. Yummy!
Aja, nåt ska jag baka i alla fall. Kramis kramis ♥ /Flo
Men idag har jag inte gjort mycket. Var tvungen att gå upp halv nio (somnade vid 02-tiden...) för att jag skulle fara och "hälsa på" min nya skola. Dryyygt! Men det gick bra på nya skolan och lärarna var så snälla och gulliga. Jag tror verkligen att jag kommer att trivas superbra! :D
Jag tycker verkligen att det är svårt att komma på nåt att göra ensam hemma, en dag med tråkigt väder ute. Det blir alltid att man bara sitter vid datorn hela tiden...
Men, jag skulle ju iof kunna baka nåt gott till efterrätt. Ja, det gör jag! Jag tror att jag ska baka kladdkaka med kokos i, det är supermumsigt.
Eller dessa supergoda cupcakes kanske? De gjorde jag förra året inför ett födelsedagskalas. Det är muffins med Färskost och vitchoklad-frosting. Yummy!
Aja, nåt ska jag baka i alla fall. Kramis kramis ♥ /Flo
